Ett tredje rum

Det hände någonting med mig när vi fick Max. Jag blev mer nöjd med mig själv. Insåg att min kropp kunde hjälpa mitt barn och att allt annat blev oviktigt.

Han var inte stor när han kom, men tack vare mig, min kropp, är han idag en stor kille som har vuxit ikapp.

Innan jag fick barn trodde jag att jag visste hur mycket mina föräldrar älskade mig, nu förstår jag vad folk menar när de säger att det kan dö för sitt barn.

Det finns inget bättre än att vakna på morgonen och se Max hoppa i sin säng. När anledningen till hans stora leende är just att vi ligger där i sängen bredvid.

Vårt lilla troll är nu ett stort troll och ska få ett helt eget rum, som vi nu har börjat inreda. Det svider lite i mitt hjärta när jag tänker på hur fort tiden går. Varje dag lär han sig något nytt. Snart sitter det väl en skylt på dörren som säger "Keep out".

Max är en bättre version av mig. Hur skulle jag kunna göra något annat än allt för honom.